Behöver Rörstrand, Swedish Grace i ros, is eller snö. Eller kanske lite Mademoiselle Oiseau. Espresson har kallnat och pausen är slut.

Ett jättekex för tosdag, stort som ett tefat.

Jag och min syster var ansvariga för årets morsdagsmiddag. Klädde mig i svällvänlig blus och föråt mig så där som man ska, tröttnar aldrig någonsin på bastanta smörbiffar. Sent maj-mjöd och tre efterrätter, toppen, klart och väldigt slut.

... Brittish 1970s. Kanske sjunde dagen som jag dricker te till frukost. Hostar ikapp med pappa och spelar kort med lillebror. Lyssnar på indie från Alburquerque precis som varje lördag, blåser bort en bit varje gång jag vågar mig ut.

Alltså, hatet för korrekturläsning, åttio gånger om och igen. Förövrigt hatar vi inget alls, det är helg och kaffedoppet är två marshmallows. Har handlat kopiösa mängder choklad med farmor och försov mig en aning till mina måsten, men hej fredag, det gör inte så mycket ändå.

Igår var det onsdag och jag steg upp ungefär mitt i natten, trött och gnällig och ynklig och feberförstörd. Klädde mig surt i kort kragskjorta och struntade i ruffshåret, funktionerade sisådär som människa och åkte i alla fall iväg på äventyr med syster. Efter morgonkaffe och magiska tabletter kände jag mig nästan lappad och hel igen, fattar knappt. Åt en sjukligt god kycklingsoppa till lunch för att hålla febern snäll och lösgodis till efterrätt för att hålla mig själv snäll. En rätt fin mittvecka, trots allt.

Idag är det stora lönedagen, dubbeljubel, förfirade igår med ny rätt perfekt klänning för en ynklig tia.
Ikväll är det bara dokumentärdags, hostar fortfarande som en rosslig viking.



Dödskallarna räddade jag förövrigt en månad sen från en rea hylla där alla ängsliga bortglömda smycken bor, tycker det är rätt fint till mindre rebelliska kragskjortor.

Här är mina djurvänner från senaste tiden, valen och giraffen (med bonusblåa sångfågeln) är mina extra bästa djurbilder för tillfället. Eftersom jag förvandlas till en vandrande förkylning varje gång något alltför luddigt närmar sig samlar på extra mycket djurbilder som tröst.

Alla källor finns på min Pinterst. När det står stilla här händer det väldigt ofta något där istället. Det är som ett snabbt substitut när man inte hinner klippa, klistra och inspireras riktigt ordentligt. Plockar på mig på korta sekunder och är glad länge därpå.

Gömmer mig, ska spurtse tre avsnitt av mitt bästa inredningsprogram och hosta som en sliten sjöman under mitt segelbåtstäcke. Ack och ve, sjukor anar aldrig mina måsten. Soppa till lunch och halvhjärtat jobb till middag. Imorgon bitti klockan femtrettio måste jag vara reseglad och får absolut inte ha kräftnäsa och whiskey röst. Pastillhysterin är påtaglig.